Projektet!!
Projektet har vart något lätt och enkelt jag valt göra. Det är simpelt, verkligen. Jag har skrivit i en dagbok, allt mellan himmel och jord. Dock blir det säkert inte så mycket.. i ett inlägg. Men det är det jag ska göra nu. Som ett deepshit eller vad man ska kalla det? det är bland annat deppigt, skojj och annat skojigt att läsa om. Njut nu, hållt på ett tag.. ;)
" Asså jag kanske inte bettet mig bäst ändå på sistonde. Asså om jag tänker efter, har jag sårat folk lika mycket som jag fått ta skit. Egentligen, blir jag en sur tjej som lackar ut totalt... Tar det ändå rätt chill oftast.. men ibland spårar det. Har fått för ett tag sen " förlorat " 2 st vänner pga. det! Men har lyckats åtgärda det och fått kontakt med dem igen. Och efter det har jag faktiskt lärt mig hur mycket mina vänner betyder för mig. En sak jag förbättrat är Linn. Alla " skrattar " åt henne, för att hon gör som hon gör, LEVER LIVET. Alla undrar och klankar på henne och undrar varför hon hoppat ner en klass.. Men wtf, skaffa ett liv guys. Har hört skitsnack bakom hennes rygg, medan egentligen är hon en av de sannaste vännerna man faktiskt kan ha. För hon ställer ALLTID upp för en, och det är hur tryggt som helst när man "vet" att hon alltid skulle finnas där för mig. Att folk säger saker om henne bryr hon sig inte om.. och det känns väldigt skönt. Hon - av några - kan faktiskt ta skiten och kasta den i soptunnan & säga tack o adjö. Men nu.. efter ett tag stog jag inte ut.
hur jag förändrats?
Jag vart riktigt ARG när en kille i klassen så till Linn " men, varför sprang du inte då..." och " varför hoppa du inte över bollen..?" Och då får jag seriöst "damp" och ber dem hålla tyst och säger " du kunde aldrig gjort det bättre själv!" Och vissa fattar hur seriös och arg jag är då jag säger det, och kaxar EJ. Men det finns ett x antal personer som tar det för givet att " jo, klart jag gör d? " det hände idag på gympan. En kille i samma lag som Linn och mig vart arg på Linn för att hon inte kastade bollen på den " andre " så vissa kunde gå ut på planen och " leka " igen, Och då vågade hon inte ta den chansen, så hon sprang och inte vart träffad. Men sen " faila " hon lite, då hon krocka med " tagaren " , och that´s it. Sånt händer lixom. Men då skrek han " Assåå va vare där för jävla hopp?! " och var verkligen taskig. Då sa jag emot honom och var SÅ nära på att klappa till honom.. men våld löser ingenting..! En ful unge utan liv, vill jag beskriva honom som.. Men jag har helt klart insett att livet absolut inte är lätt. Ett tag var jag faktiskt en av dem som skötte sig väldigt bra, men när jag vart ledsen/sårad så tog jag ut allt, eller inte " ut " men jag ville inte bli behandlad så, så jag vet inte... Jag vart verkligen " ledsen " så... Fast ändå. Verkar ändå som om denna gränsen, den som sätter det där stoppet där " skärp dig julia " kommer upp.Gränsen... was gone. Jag var så sjukt osäker. Ibland kan jag inte låta bli att tänka på hur JAG bettet mig oxå. Men den dära " gyllende regeln " stämmer in så sjukt bra. " behandla andra som du själv vill bli behandlad " . Och detta jag kommer säga, menar jag nu. Jag gjorde det, men vart INTE, INTE likadan tillbaka. Vilket betyder att folk inte kan hålla sig till skinnet. Det kan ju oxå lyda " så får du tillbaka det du gett dem ". Men riktigt så vart det ju inte riktigt för mig.. Och det svider om hjärtat, kan jag lova. Jag vill, försöker och fatta.. ibland funkar det bara inte....
"idag" hände en grej på elevrådet, och jag gillade det, kan jag lova. det var en glad och snäll kommentar av en rätt snäll och dock väldigt sårad kille. jag hoppas han, med stort " H" får det bättre snart...
onsdag 5 december 2012
Kommentarer
Trackback
