.

Glad att jag kan dela med mig här, till er!! Asså känslan när man kan handmata en räv , känslan, då man egentligen skulle kunna klappa den.... den går knappt på ena frambenet, så synd om den :( pappa och vickis och jag tyckte att vi absolut skulle ta med han in, i tvättstugan, men mamma höll inte med... fast pappa skojade ju. Men den frös ju! Fast den fick en stoooor skinka, sen sprang han iväg, och sen kom han tbx, efter att jag blogga om att vi sett honom! Bjuder nog på nån mobil bild sen kanske. Men listig som en räv är han, han stog och stirra på dörren när vi gått in, då vi kollade på han genom ett fönster, aja, han är döpt till Räven Micke, gulligt eller vad?